Visar inlägg med etikett film. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett film. Visa alla inlägg

lördag, mars 2

When the beating of your heart, echoes the beating of the drums,
there is a life about to start when tomorrow comes!

(x)
Dags för uppdatering här kanske? Hm, ja..

Även om det enda jag har att säga är att jag har varit och sett Les Miserables och vackrare film är svårt att hitta. (förlåt Sara om det lät som om jag kanske inte uppskattade den i mina svamlande sms, men jag var fortfarande känslomässigt skakad och hade liksom svårt att hitta rätt ord) Jag gillade den väldigt väldigt mycket. Funderar faktiskt på att gå och se den igen, nu när jag vet att det inte är läskigt att gå på bio själv.
Biografen var förresten väldigt häftig! Rekommenderar starkt att ni kommer hit och går på bio med mig någon dag!

Och just det, gick och köpte mig en iphone i fredags också. where-have-you-been-all-my-life-känsla över den kan jag tala om.

fredag, september 21

And if I was gonna go somewhere, I'd be there by now...


Trailer nummer två till Hobbiten kom ut i onsdags!! Den lättar upp humöret när det regnar och är grått utanför fönstret.



Kan också berätta att jag blev lite rädd för några timmar sen, när jag hörde hur någon höll på med låset till ytterdörren. Men denna någon visade sig vara en Sara (en Annan Sara) som ska flytta in här imorgon!! Hon verkar helt okej, kanske lite vimsig och stressad, men det kanske bara var just då, vi får se.

Och imorgon kommer Tove hit för att bo med mig över helgen! Så jag ska visa henne (det lilla jag själv har sett av) Örebro, vi ska se nya avsnittet av Downton Abbey och Glee, och ha lördagskvällsmys och lång söndagsfrukost och sen får vi väl se vad vi gör.
Veckorna går så långsamt när det inte är någon annan omkring att prata med, så det känns som om det var evigheter sen jag träffade henne trots att jag ju var hemma förra helgen...

tisdag, juni 12

Moonrise Kingdom



Ska se den här med familjen på torsdag efter Toves avslutning. Excited? Yes m'am, I am.

torsdag, mars 22

And when the sun shines, it will shine out the clearer

"And it's worth fighting for"  (x)

tisdag, januari 17

So what if you catch me, where would we land?

♪ - Fair - Remy Zero - ♪

Idag var nog första året jag såg Idrottsgalan, mest för Jerringpriset. Och Rolf-Göran Bengtsson fick det faktiskt!
Jag blev så glad, för han förtjänar det verkligen. Han har varit med så länge, och haft så mycket motgångar, och nu börjar det äntligen gå bra för honom. Så kul, så kul ^^

Och igår. Jag åkte faktiskt hemifrån igår.

Hem till Sara där vi lagade mat och såg på film. Dels Flicka med Pärlörhänge som vi enades om var ganska tråkig, och dels Fanboys (det är därifrån titellåten kommer också). Trots att den är lite av en B-film, och dessutom med stundtals rätt kass amerikanskt humor, så kan jag inte låta bli att tycka om den.

Året är 1998 och filmen handlar om fyra kompisar (Star Wars-nördar). En av dem har cancer och kommer med största sannolikhet inte leva tills fjärde filmen, episod 1, släpps. Så för Linus skull planerar de en resa tvärs genom USA för att bryta sig in i George Lucas hem och stjäla en kopia av filmen. Och allt går minst sagt inte som planerat, heh... Och som sagt, trots den lite dåliga humorn tycker jag den är jättefin. Det som påverkar mig mest tror jag är de snabba kasten mellan något kul, och att man blir påmind om att Linus faktiskt inte mår bra.

Och den fick mig att tänka lite.
Om ni fick reda på att jag var sjuk och ska dö om ett halvår, vad skulle ni se till att vi gjorde innan?
Och tvärtom, om ni bara har 6 månader kvar att leva, vad skulle ni verkligen vilja göra då?
(Nu förväntar jag mig lite svar faktiskt. Så ta lite tid och tänk igenom det. Jag vet att ni är några som läser ;) )

onsdag, november 23

One Day • David Nicholls


Jag läste klart En Dag igår.

Och jag säger inte att jag kan så särskilt mycket om böcker, för även om jag älskar att läsa så har jag inte läst så många Riktiga Romaner, men så otroligt, otroligt bra den var. Oerhört vacker, fruktansvärt sorglig. Att jag dessutom liksom kände igen mig i en del grejer gjorde inte saken bättre. Och trots att den har sina ledsamma bitar så är den på samma gång väldigt fylld av hopp. Att saker förändras och blir bättre, även om man inte kan tro det just då. Och att mycket kan hinna hända från ett år till ett annat.

Jag kan inte låta bli att störa mig på en del karaktärer, men det är väl samtidigt det som gör en bok bra. Om man inte gillar boken blir man ju inte så känslomässigt investerad i karaktärerna heller, eller hur?
Som Ian till exempel. En sån jobbig loser. Em och Dex är rätt jobbiga de med ibland. Fast mest sorgliga.

Men det känns lite synd att författaren har tryckt in dem i... vad ska man säga? Könstypiska roller? Emma är ensam under större delen av tiden, härdar ut, jobbar på ställen hon hatar eftersom hon måste försörja sig på något sätt. Medan Dexter "lever livet". Är ansvarslös och gör vad han vill. Inte för att någon av dem är lyckligare än den andra, men..

Så. Meningen med det här inlägget var att säga att jag tycker alla borde läsa den här. När jag först hörde talas om den trodde jag att den bara var en av alla de där kiosk-romanerna. Men den är så mycket mer. Den har ju även kommit ut som film nu, men jag måste säga att jag tycker man ska läsa boken först. Filmen klarar man nog att se trots att man vet hur den slutar (jag har inte sett den än kan jag ju tillägga), men boken? Nja, det blir nog inte lika bra. Efter varje kapitel tror man att man vet hur den kommer sluta, men under nästa har allt förändrats igen.

Så läs den! Annars kommer ni få den i julklapp allihopa!